Emil Janning, en Schweizare! Jannings gjorde stor karriär i Hollywood under stumfilmseran. Han härbärgerade till och med en Oscarsstatyett , den allra första för bästa skådespelare 1929. Jannings tunga tyska accent gjorde det dock svårt för honom i Hollywood efter stumfilmstiden. Här, Jannings i Faust ( 1926).
Han åkte då förstås till spännande Berlin i Tyskland för dess dynamiska , kreativa och kittlande dekadenta och frimodiga Filmkonstscen. "Den Blå Ängeln" spelades in både på Tyska och Engelska samtidigt och var tänkt att blåsa liv i Jannings Hollywoodkarriär, men sköna Berlinbönan Marlene Dietrich stal hela showen med sin skönhet, djupröstade coolhet och väldigt Berliniga sexighet. iIalla möjliga och omöjliga tonarter satte hon sig själv på kartan via stilikoniska kostymer, oförglömliga beslöjade blickaroch inte minst ett par feta slagdängor.
Emil Jannings tog dock en mycket tvivelaktig riktning i sin karriär efter naziregimens övertagande och agerade i flera nazipropagandaproduktioner. Marlene, däremot - tog kraftfullt avstånd till allt vad Hitler och Nazityskland hette.
Marlene Dietrich i " Den Blå ängeln" ger Jannings en bra dos puder i nyllet. Det kan han ta efter det mörka Faustklingande karriärsvalet. Efter WW2 var han paria och persona non grata, följaktligen. Jannings dog 1950 i Salzburg som nybliven Österrikisk medborgare i levercancer. Men världens första skådespelaroscar, den hade han nära sig hela sitt liv.
Underbara, saknade fina skådespelaren Bruno Ganz,. Även han Schweizare ! Här uppflugen /Punintended/ på ett ikoniska Preussiska miltitärskrytmonument Siegessäule, ur Wim Wenders mänskligt poetiska angeliska mästerverk " Himmel över Berlin". Ganz i famnen på den gyllene Viktoria. En ikonisk cineastisk bild.
Samme fantastiska Ganz, även här placerad i en bunker i Nya Rikskansliets trädgård i en oförglömligt mästerlig rolltolkning som en sönderfallande stad och en sammanfallande diktators sista dagar i livet . Vi snackar DEN rolltolkningen av Adolf Hitler, fulländat skådespeleri in i minsta detalj. Ala känslornas nyanserna finstämda. Bruno, Bruno, ack. Du lämnade oss för tidigt. 77 är ingen ålder.
Vad har då detta med fotboll att skaffa? Inget! Jag jobbar lite på att få ett grepp om just Schweiz, så dyker in i kulturhistoria. Det är ju min bloggfest, jag gör la vad jag vill!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar